TACK FÖR ALLT LINUS!
En trotjänare har spelat sin sista match i den finaste av tröjor. Totalt blev det 430 matcher och 303-poäng i SSK-tröjan.
Linus kom till Södertälje i junioråren och fick tidigt debutera i a-laget. Under kvalserien 2007 gjorde Linus 15 poäng på 10 matcher och var en starkt bidragande orsak till att SSK tog klivet upp i högsta serien. Men alla sagor har ett slut och sagan om Linus Videll i SSK slutar, för nu.
- Först skulle jag vilja börja med att tacka Mats Hallin som tog hit mig en gång i tiden. Sen när jag kom till SSK fick fightas en del med Per Nygårds, han var en bra kravställare och var bra på att få oss att förstå vad elitidrott handlar om. Det har varit en viktig del i min resa och det var där grunden lades. Det handlade om att köra om att vinna sin kamp och sin duell, att alltid vilja bli bättre och inte vara nöjd. Det tror jag är viktigt att få med sig tidigt på ett motiverande sätt.
Något minne som du kommer bära med dig lite extra?
- Säsongen vi gick upp i Elitserien är fortfarande den roligaste i min karriär. Jag började som extraforward i allsvenskan och slutade med att vinna poängligan i kvalserien. Att få gå upp med SSK var stort. Vi hade en stark tro i gruppen och jag trodde hela tiden på mig själv, att jag kunde spela. Sen träffade vi väldigt rätt med formationerna och jag fick bra kemi med Robban Carlsson och Johan Sjödell Wiklander. Det var en bra kedja där vi kompletterade varandra väldigt bra och jag växte under hela säsongen och fick bara med och mer ansvar från ”Strumpan”.
Får två år sedan återvände du efter en lång karriär utomlands, hur gick tankarna kring att dra på dig SSK-tröjan igen?
- Det kändes rätt givet då att komma hem till SSK igen. Jag satt och följde kvalmatcherna mot Troja på nätterna, den avgörande bortamatchen följde jag till slutsignal så jag satt jag uppe och var nervös till fyra på morgonen. Jag är väldigt glad att jag fick möjligheten att komma hem till SSK igen.
Två händelserika säsonger., vad bär du med dig från dem?
- Vi har haft två ganska olika lag under de senaste två säsongerna, men där det båda gångerna slutat väldigt snöpligt. Förra året blev jag skadad innan slutspelet och missade alla matcherna där, i år är det nästan ett snarlikt scenario med fotskadan. Jag hann med tre träningar tillsammans med laget innan jag skulle in i kvartsfinalen, jag var inte alls redo för match egentligen men vi gjorde vad vi kunde där och då. Det är så sjukt tråkigt att inte fått vara med och spelat slutspel ”på riktigt” två senaste säsongerna och bevisat vad jag kan där. Det är ju då det roliga börjar och det grämer min väldigt mycket. Min känsla är att vi haft lag två år på rad nu som om man fått allt att stämma när det verkligen gällde haft alla möjligheter att gå upp.
Har det varit ett tufft beslut att lämna SSK?
- Det har varit ett väldigt svårt beslut att ta och en väldigt lång process. Jag och min familj har tagit ett beslut som vi tror är det bästa för vår familj. SSK betyder och kommer alltid betyda väldigt mycket för mig. Det är tråkigt att lämna SSK och det känns bittert att göra det utan att spelat slutspelshockey ordentligt, inte kunnat ge tillbaka till fansen. All den kärlek de har gett till mig, jag har blivit extremt bra behandlad under åren jag varit i SSK och jag har verkligen känt deras kärlek. Jag kommer sakna SSK, så är det. Det är svårt att sätta ord på alla känslor. Om det är något lag som betytt något extra för mig under alla år är det SSK, jag hoppas att jag också betytt något SSK.
- Jag vill avsluta med att rikta ett extra TACK till alla som jobbat och jobbar runt omkring klubben. Framför allt Ove Karlsson, Magnus Hjälm, Lasse Bergström och Anders ”Spider” Kellerstam. De har jobbat hårt för att vi spelare ska få så bra förutsättningar som möjligt. De har levererat förstklassig service dag ut och dag in utan att någonsin klaga. De är grymma!
TACK för allt #18, på återseende!
