Som juniorspelare i SSK var min dröm att få representera A-laget. Några år senare fick jag den möjligheten och det var precis så som jag hade föreställt mig. En stolthet och ära, men också ett stort ansvar. SSK är en anrik förening och att spela med ett S på bröstet förpliktigar.

Jag har några av mina bästa hockeyminnen i SSK. Att få återförenas på isen med mitt kompisgäng under lockout-säsongen och de dubbla vinsterna mot Djurgården samma säsong, när Templet fullständigt kokade. Vändningen från det tuffa tabelläget säsongen 19/20. Jag tar även med mig en försäsongsmatch mot Linköping ute i Åkers ishall, när klacken kör Telge Kebab så att plexiglaset nästan spricker. Det finns mycket jag blickar tillbaka på med glädje och stolthet i SSK, men jag har också mitt tuffaste hockeyminne härifrån från våren 2015.

Idag känner jag på en enorm lättnad. Jag är väldigt glad över att vi lyckades säkra kontraktet i Hockeyallsvenskan. Det här har varit en oerhört tuff säsong med många motgångar både i vårt spel, med spelare och ledare som lämnat och med skador som drabbat laget hårt. Att vi lyckades ta hem det här känns faktiskt lite mot alla odds, och för det är jag oerhört stolt över det här laget. Vi gav aldrig upp!

Samtidigt är det ingen hemlighet att det här har varit en katastrofal säsong för SSK. Därför är det inte enbart glädje jag känner på idag. Jag är besviken över att vi hamnade där vi gjorde. SSK är som sagt en anrik förening och fansen, sponsorer och alla som jobbar runt laget är värda långt mer än vad vi presterat.

Med detta vill jag säga ett stort tack till alla jag fått äran att lära känna under mina år i SSK. Tack till fansen för stödet och alla gåshudsögonblick, tack till materialare i världsklass, tack till alla jag spelat med, tack till alla funktionärer som ger så mycket till föreningen, tack till sponsorer och ledningen för förtroendet. Jag tror att SSK har en ljus framtid och det är tack vara er alla.

Heja SSK!

Hälsningar, Andreas Hjelm